Skolan i Oviken har månghundraåriga traditioner. Det är något att bygga på.
Men trots skolans utomordentligt höga kvalitet och goda ekonomi, har dess existens under de senaste åren ifrågasatts från kommunhåll. Därför förbereder föräldraföreningen:

 Ovikens friskola

Ett sätt att behålla navet i den lilla orten. Och närheten till den lilla människan.

Skolan är en förutsättning för en vital glesbygd

I motsats till vad de flesta faktiskt tror, är arbetstillfällen inte en förutsättning för att människor ska flytta från stadsmiljö till landsbygd. Tvärtom, har det i undersökningar visat sig att om människorna flyttar först, flyttar jobben efter. Detta låter konstigt, men eftersom samhället har övergått från att vara ett industri- till ett tjänstesamhälle, är det naturligt att tjänsterna flyttar dit folket, dvs. kunderna, finns.

Så, om inte jobb behövs för att få inflyttare, vad är då villkoren för att folk ska flytta till glesbygd. Jo, att den nödvändiga servicen finns: Livsmedelsaffär och hälsovård inom rimligt avstånd, goda kommunikationer (både väg, busslinjer och telefon/internet) och inte minst skola inom rimligt avstånd.

Det sista är en absolut förutsättning för att barnfamiljer ska ha intresse av en viss bygd och just barnfamiljer är i sin tur en förutsättning för att en bygd ska leva vidare och vitaliseras.

Oviken är ett vitalt samhälle och det beror mycket just på Ovikens skola, som har gett bygden de söner och döttrar som både på hemmaplan och i övriga riket gett orten sitt goda namn.

Så vill vi ha det i framtiden också.

Centralisering ingen lösning i glesbygd

I dagens besparingsiver, har politiker i vissa kommuner åsikten att centralisering är av godo, eftersom det är billigare att undervisa många elever på få orter, än färre elever på många orter. Detta innebär paradoxalt nog centralisering i glesbygdskommuner. Centralisering skulle kanske vara en vinnande strategi i en kommun som Stockholm eller Göteborg, men knappast i en kommun som bygger hela sin existens på att vara en väl fungerande glesbygd.

Om man detaljstuderar extra utgifter kontra besparingar, märker man dessutom att det man vinner i mer central administration och lokaler, förlorar man i t.ex. elevtransporter. Dessutom kan man, åtminstone i Bergs kommun, notera att de skolor som visar den lägsta kostnaden och största effektiviteten per elev, är de små byskolorna.

Att sammanhållningen och trivseln är större, ju mindre skolorna är, är också en faktor att se till. Precis som att mobbing och klotter upplevs som ett större problem i större skolor.

Så varför ska byskolan bevaras?
Jo, just på grund av alla skäl som tänkas kan: Ekonomi, trivsel, sammanhållning, miljöbevarande, närhet, bekvämlighet, effektivitet, samhällsbevarande, kvalitet m.m.

Långsiktighet ger trygghet

Att årligen hotas av besparingar i form av nedläggning av byskolan, är knappast ett sätt att stimulera personalen att planera långsiktigt, vare sig ekonomiskt eller pedagogiskt. Friskoleformen är visserligen underkastad marknadens krav, men så länge kostnaderna inte överstiger den kommunala verksamheten, löper skolans existens ingen fara.

Detta ger möjlighet till en flerårig långsiktighet och möjlighet att investera utbildningsmaterial och annat för mångåriga avskrivningar. Detta ger i slutändan barnen en ännu bättre utbildningsmiljö att frodas i.

Vi behåller ett vinnande koncept

Vi är stolta över vår skola. Vi har inte sett något som kommer i närheten av den nivå som hålls där, vare sig pedagogiskt eller trivselmässigt. Inte någonstans. Därför har vi inga förslag på hur man skulle kunna förbättra vare sig undervisning eller trivseln där. Skolan är en dröm för en förälder, som den är idag.

Därför har vi idag inte ambitionen att göra annat än att behålla skolan som den är, fast i friskoleform. Det finns ingen anledning att reparera något som inte är trasigt.

Friskoleformen kan ge ännu bättre ekonomi

Skolan är, som sagt, idag en toppenskola. Fast det finns delar, där rektorns och lärarnas händer idag är bundna, när det gäller att söka billigare eller bättre inköpskällor av saker. Det gäller saker som inredning, råvaror, datorer, kontorsmateriel och mycket annat. Kommunen har sina inköpsavtal och de är inte i samtliga fall de bästa möjliga. Så friskoleformen kan ge både bättre ekonomi och bättre produkter. Som i sin tur kommer barnen till godo.

Vill du ha dina barn i Ovikens friskola?

För att dina barn ska kunna gå i Ovikens skola när den blir friskola, behöver du själv ta initiativet för dina barn och begära det.

Eposta oss genom att klicka här (eller ring någon av oss i föräldraföreningens styrelse), så ser vi till att:

1. ditt intresse att ha dina barn i Ovikens friskola noteras och
2. när det är dags, får du blanketter för att begära att dina barn går i Ovikens friskola.

Välkommen!
Föräldraföreningen